Solsken och atomvinter

Jobbet flöt på mycket bättre på fredagen än på torsdag. Dock inga revulotionerande framsteg, men ett par små smygningar i rätt riktning. Börjar bli allvarligt nervös för vårt projekt. Eftersom jag trodde vi inte hade nät hemma så hade jag planerat att baka tomat och russinlimpa när jag kom hem från jobbet. Till min förvåning fungerade nätet när jag kom hem. Saunalahti har sin goda sidor ibland, men mycket sällan. Dessutom skulle vi inte behövt service överhuvudtaget om det inte skulle varit några bekymmer med vårt nät, så sur är jag nog ännu. Jag hade planerat baka limpor och att vi fick nätet att fungera kunde inte ändra på mina planer. Läste genom receptet och gick till Sale. Hittade allt utom fänkål, men jag tog rosmarin istället. Ört som ört... Kom hem och läste receptet en gång till och insåg jag behövde en stavmixer för att få tomaterna finfördelade. Studerande är uppfinningarnas moder, så jag försökte med en kompination av potatismosaren och elvispen. Skalet var ändå för segt för att det skulle finhackas så avslutningsvis hamnade jag trycka allt genom pastasilen. Vad jag heller inte läst före var att tomatsörjan, sirap, russin och rosmarin (eg. fänkål) skulle dra i 3h. Detta + 40min jäsning + 30min jäsning igen + 45min gräddning gjorde limporna till ett evighetsprojekt. Lyckligtvis har jag ett annat evighetsprojekt att sysselsätta mig med, nämnligen min Mikrobitti. Kl 00.30 kom de första 2 limporna ur ugnen och förrän de andra 2 var klara hade jag redan ätit en halv limpa. Jättegott! Låg länge vaken och funderade vad jag egentligen tycker om kärnkraft och kärnkraftsverk i Kristinestad. Kom fram till ett par punkter:
Jag är inte emot kärnkraft. I dagens Finland är det inte så riskfyllt och mycket, mycket renare än kolkraft. Att vindkraft och andra förnyelsebara energiformer är bra är ju klart, men hur miljövänliga är egentligen solpaneler i tillverknings och återvinningsskedet? Jag har i allafall värmen i mitt drömhus planerat, men det kan ju ändra vartefter tekniken går framåt.
Är jag då emot ett kärnkraftverk i Kristinestad? Jag tror det. I alla fall om det placeras i Sideby-Skaftung. Skulle det gå att placera vid kolkraftverket på Björnö skulle saken kanske vara annorlunda. Färdiga vägar, el-ledningar(hamnar antagligen bygga mera men iaf) och en bra hamn. Där skulle det inte "förfula" omgivningen, för Pohjolan Voima är så fult att inget slår det. Minns ändå när de byggde vindkraftverk där och folk motsatte sig det, för att det skulle förstöra den naturliga skönheten. Vilken naturlig skönhet?! Kolkraftverkets skorstenar? Det visar att det finns folk som är emot allt som byggs. Tillbaka till kärnkraften...
Andra argument jag hört mot kärnkraften är att fisk- och jordbruksnäringen blir lidande. Ingen vill äta potatis och fisk från en kommun där det finns ett kärnkraftverk. Joo, inte blir det väl lättare att marknadsföra potatis från Kristinestad om det finns ett kärnkraftverk här. Men tänkt på slogan som "Fisk från det rena Ishavet"(dit all skit från Kolahalvön rinner rätt ut). Så alla bönder, fiskare och fiskodlare blir arbetslösa...men de kan ju skola om sig till atomingenjörer och ta anställning på kärnkraftverket. Jo nej, tror de flesta av bönderna i kommunen är bönder för att de vill, inte för att det är enda näringsformen. De som inte vill vara bönder har flyttat bort redan, enkelt sagt.
Argumentet för ett kärnkraftverk är att det ger skattepengar, arbetsplatser och inflyttning till kommunen. Det gör det säkert och utan en trendförändring kommer Kristinestad att vara lika öde som om vi får ett kärnkraftverk och det exploderar. What to do, what to do... Detta blev en ganska lång utredning och ändå är inte ellt jag funderat på med, men jag låg vaken ganska länge också. Slutsats: Kristinestad som det var för 10, 20, 50, 300 år sedan, kommer aldrig tillbaka. Man kan inte ens försöka stoppa utvecklingen. Det finns ingen pause-knapp i världen, för utvecklingen följer fysikens lagar. Den som inte går framåt ser ut att röra sig bakåt, från de som rör sig framåts synvinkel. Kristinestad dör ut om vi inte gör något, men om ett kärnkraftverk är den rätta medicinen är jag ännu tveksam till. Det finns inget "bevara Kstad"-alternativ, bara olika sätt att förnya staden. För kärnkraftverk, tveksam om placering i Kstad, mot placering i Sideby-Skaftung, eller? Till och med sammanfattningen blev lång och inte blev jag, eller någon annan direkt klokare...
Lördagmorgon och jag vaknade utan väckarklocka 09.30. Åt morgonmål och gick in till stan på rea-shopping. Givande och inte alltför dyrt äventyr. Sedan hem och äta ärtsoppa (för en halv ugnsfärsk limpa med russin sätter inte tillräcklig fart på gasproduktionen) och efter det iväg på jobb. Ikväll vet jag inte vad som händer men jag gissar det blir ganska lugnt.

Får man editera sin egen blogg? Nåja, kom bara på hur jag vill framtiden kan se ut. Jag tror ärligt talat inte det kommer byggas ett kärnkraftverk i Kstad. Vad händer när den stormen blåst över? Jag hoppas att folk skulle jobba för Kstads framtid med samma entusiasm och energi, som de nu visat mot kärnkraftverket. Värsta man kan göra är att blåsa i "vaara-ohi" trumpeten och sätta sig och lukta på blommorna. Vad det blir får framtiden visa. Värsta är att det är alltid lättare att jobba mot något, än för något.