En ny vecka är åter här

Tisdagens bakning gick över förväntningarna och när kvällen var jag proppmättt på mockarutor och så även många andra som kommit över för att hjälpa till med ätandet.
Onsdagen jobbade jag på i panik inför mötet på torsdagen. Tyvärr var det inte så många närvarande på kaffemötet vårt men de som var där tyckte i alla fall om kakorna. Jobbade sent men fick ändå inte allt klart för mötet. Sedan in till stan på mest effektivaste shoppingturen sedan CityMarketbesöket i September. Nya skor, ny jacka, blus, strumpor, pipo och kroppsrengöringstabletter. Daniel och jag ska nämnligen rengöra våra kroppar från alla de gifter vi får i oss dagligen. Innehåller brännässlor, björklöv och andra välgörande örter och smakar verkligen inte gott..
Tidig väckning på torsdagen för att få allt att fungera före mötet. När mötet började, började dock allt gå snett. Jobbiga timmar fram till maten med många oväntade vändningar och totalt ofungerande program. Efter maten fick Mikko (Nokia-Tammerfors) diarré av maten och hamnade springa på WC stup i kvarten. Jag åt samma mat som han, men jag märkte inga bieffekter. Mötet var i alla fall givande och vi fick visat det vi ville, om dock efter många om och men. Han bara hem och äta för att sedan ge mig iväg på DaTes höstmöte. Grattis till alla nyvalda funktionärer.
Fredagen bjöd även den på överraskningar. Jag jobbade som vanligt när Honga ringde och påminde mig om att vi var anmälda till Tomtejakten i Pargas. Hem och packa bastuväskan och hoppa i halaren och sedan iväg och jaga tomtar och troll. Tyvärr hittade vi bara ett troll, men Honga hade Gin i väskan så vi klarade oss. Efter bastun for vi med taxi till B där vi var tills vi for på efterfest till Honga.
Vaknade i Tommys säng och började planera för dagens händelser. Jag tänkte börja dagen med LSKs sillisbastu på Kåren, men det blev intet för bastun var tom och kall när vi kom dit. Jag passade på att söka gamla bekanta på 4:e våningen. Kände dock ingen så jag for hem och kokade kaffe tills Hassi och Milla skulle komma över. Efter kaffet åt jag mat och så kom Malin över. Daniel skulle iväg på middag med Pia så jag for iväg till Luci där alla de andra satt och grundade. Kvällen avrundades sedan på Åbo Diskotek.
Söndagen var aningen tung och jag mådde konstigt hela dagen. Malin och Jennie kom i alla fall över och stekte plättar åt oss så vi inte svälte ihjäl. I övrigt var det bara ligga still på soffan som stod på programmet.
Idag måndag har jag jobbat enligt bästa förmåga. Feber och konstig trötthet har plågat mig men jag lyckades i alla fall åstadkomma ganska mycket. Vi lagade mat hos Anton och medan potatisen kokade var jag ner till Memari och fick håret klippt. Han frågade om jag hade klippt håret hemma för det var ojämnt och konstigt...Han fixade det i alla fall så nu är jag fin och städad tills ÖNs julfest och glöggrundan. Förresten är Henrik på väg och hälsa på över glöggrundan så det blir säkert en bra helg. Måste bara slippa min förkylning först.

mer glädje åt folket

Så här i höst/vintertider så blir finländarna allt mera sura och griniga men som tur är finns det ett enkelt sätt att bota detta. Då talar jag inte om medicinen man får köpa från Alko som bara ger ett tillfälligt uppsving som sedan följs av 10 gånger värre nedgång. Medicinen jag talar om är vänlighet och närmare bestämt verbal sådan. Läste nämnligen att när man säger något positivt om något/någon så påminns man om andra positiva upplevelser och blir på detta vis lite gladare. Det fungerar inte om man bara tänker det, man måste säga det högt. På samma vis om man säger något negativt, så blir man påmind om andra negativa upplevelser. Tricket är altså att säga allt positivt man tänker på högt och inte nämna något negativt. Man kan ju även glädja andra med sina positiva kommentarer men man bör dock filtrera lite i sina tankar när det gäller andra människor. T.e.x. ska man helst inte kasta ur sig "vilken magnifik hylla du har" åt bruden i matkön, hur positivt det än må vara. Så ut i världen och gör dig själv och andra gladare.
På fredagen for jag till jobbet och var uppladdad till tusen. Visade sig som om jag behövde energin också för vi hade ett sånt flyt i jobbet så vi kunde inte fara hem före 17.45. Hem och snabbduscha och kasta i mig lite mat för att sedan ge mig iväg mot Honga, Staffan och Tommy på inflyttningsfest. Luci hade då redan varit där ett par timmar eftersom det på inbjudningen stod man fick komma redan på dagen, men de pryda först kl 19. Bål och sangria bjöds det på och stämningen var på topp. Var så mycket folk att det bildades olika dansgolv i de olika rummena. Hongas dansbandsrum var det med mest fart och fläkt och man hann bli riktigt svettig före vi fortsatte festen på B.
Avrundade festen på morgonkvisten och sov som ett litet barn när Sandra ringde 15.30 och bjöd mig över på mat. Mitt i maten kom Anton på att fotboll börjar kl 16 så han skyndade sig ner till Bristol. Jag for hem och tog det lugnt. När törsten var som störst hoppade jag i badtofflorna och släpade mig till Siwa för att hämta babylonkero(2,6%) och Mehukatti. När fotboll var slut tyckte Anton och Luci att jag skulle komma över till A&S. När vi suttit där en stund for vi på middag till Bremer. Första gången jag tyckt hamburgare ute smakat gott. Hanna och hennes australiensiska kompis Fliss kom över och vi fick svar på alla de viktigaste frågorna om Australien. "How does it feel to be from the same place as Bon Scott?" och "Do you really use beer as barbeque-sauce?" Många andra mindre viktiga frågor diskuterades och plötsligt skulle Fliss klippa mitt hår. Hennes tålamod var dock kortare än mitt hår så det syns knappt att det blivit klippt. När vinskördefesten slutade for vi med det gänget till Dynamo. Vår vistelse där blev inte så långvarig och efteråt var det efterfest hos A&S. For hemåt 05-06 tiden efter en kortare powernap i Sandras säng.
På söndagen var det dags för rullakebab så jag for via A&S för att plocka upp folket som var där. Andrea hade sovit på soffan och var ännu i långklänning, vilket passade perfekt eftersom vi skulla till Sicilia. Efter kebaben for vi till oss för att se på film och Sandra och Andrea skulle bada. Spa-anläggningen var till belåtenhet och de skall återkomma nästa gång de behöver ett varmt bad och paraplydrinkar. Anton tror jag lyckades bäst med filmtittandet för han sov 90% av två filmer förrän han gick hem. Daniel hade kommit från pampas men även han hade gått och sova förrän sista filmen började. När the Holiday var slut gick alla hem till sig för att drömma att även de någon dag skulle träffa sin drömprins(essa).
Måndagen var tung och dyster. Jobbet gick dock helt okej och jag tyckte faktiskt jag åstadkom något. På kvällen lagade Daniel och Tenne revbenspjäll med franska och efter maten städade jag lite.
Idag vaknade jag en hel timme före väckarklockan och kunde inte somna om. Ikväll ska jag baka mockarutor om allt går enligt planerna, för det är min kaffetur på onsdag och det är jättelängesedan jag bakade senast.

mina damer och Willy Wonka

Snön lyser med sin frånvaro ännu i Åbo fastän det är kallt och jag är trött och orkeslös. Glömde helt bort att kommentera tragedin i Tusby på onsdagen i förra veckan. Hur kunde jag glömma det? Selektivt minne? Förträngda minnen av jobbiga händelser? Antagligen var jag så glad och upprymd att få fara på sitz så min hjärna valde att filtrera bort sånt som skulle fått mig att bli ledsen och nedstämd. Tragiskt var det i alla fall och vi följde nyheterna minut för minut på jobbet så inte mycket blev gjort på eftermiddagen. När alla nyhetssidor var överbelastade märkte jag till min förvåning att wikipedias sida om skolmassakern var lika up-tp-date som Hbl eller Iltalehti. Bara den skillnaden att wikipedia var långt ifrån överbelastat.
Sitzen på torsdagen var jätterolig och jag satt bredvid alla tre sångledarna (varav 1 kunde melodierna till sångerna). Den mest belevade av de tre sjöng även Wild Rover (no nay never, no nay never no more) utantills. Eftersläppet var av det lugnare slaget så vi beslöt att gå via B förrän vi gick hem. Som vanligt böjs tidsrymden när man kommer ner i bombskyddet och efter bara ett par öl var klockan multum och alldeles för sent att stiga upp tidigt.
Gjorde ett tappert försök att jobba och sedan klockan 14 ringde Daniel och sa att hans pappa kommer på kaffe till oss. Efter kaffet ringde jag och kollade upp vilken tid bilen hem till Pampas skulle starta. Packade och städade ännu lite mer och kl 17 började vi åka norrut. Jag sov som en stock ända till Björneborg, där vi tog paus. Lyckades även somna om på vägen från Björneborg till Tjöck men det är inte så konstigt med tanke på den sömnbrist man hade. Framme i Tjöck for jag genast upp till UF-lokalen för att öva på vårt talande följande dag. Det var nämnligen Tjöck-Påskmark Ungdomsförenings 100-års jubileum på lördagen och jag skulle fungera som speaker(kom-fram-å-säg).
På lördagen tog jag det ganska lugnt och vårdade min förkylning för att jag inte skulle tappa rösten före kvällen. Mätte aldrig feber men skulle tippa den låg runt 37,5 men det är ju bisaker när 100-års jubileum ska firas. 17.30 startade vi mot lokalen och alla klädda i den vackert röda Tjöck folkdräkten. Pratandet gick utan bekymmer men ett par överraskningar bjöd kvällen ändå på. Var nog mer än måttligt nervös när man skulle opp på scenen första gången men den sista gången var det inte längre så skrämmande. Efter att kaffet var drucket och ett par danser dansade for jag hem och bytte till lite stryktåligare kläder och for tillbaka för att fira föreningen på allvar.
Efterfesten slutade runt 06 tiden så jag var allt annat än pigg när Rasmus och Lukas (mina systersöner) kom och väckte mig 10-tiden på söndagmorgon. De hade kommit på farsdagskaffe och ville att jag skulle bygga Lego med dem. Klädde på mig och borstade tänderna och sedan byggde jag Lego hela resten av dagen. Startade färden mot Åbo 18-tiden och lyckades även denna gång sova största delen av resan. Framme i Åbo möttes jag av en sliten Daniel som hade efterfestat fram till klockan 09. Funderade lite på ÖNs Dammiddag som skulle gå av stapeln på tisdagen förrän vi lade oss.
Jobbet flöt på hyfsat på måndag trots att jag ännu hade feber. På kvällen for jag och handlade det vi behövde i pyntväg till dammiddagen samt lite priser och tävlingtillbehör. Hela kvällen gick åt till att planera, måla och förbereda grejer till middagen.
Vaknade kl 04.30 på tisdagen och kunde inte somna om. Jobbade som vanligt men for hem redan kl 16 för att hinna göra mig klar för dammiddagen. Framme vid B märktes det att allt utom maten var halvgenomtänkt. Istället för att få panik så började vi lugnt och systematiskt göra allt som ännu var ogjort och när första damerna anlände 19.30 var allt under kontroll. Dammiddagen hade temat Moviestars och damerna möttes med svart bil och röd matta som sig bör på filmgala. Efter välkomstdrink och snacks började sitzen och alla möjliga tävlingar ledda av kvällens värdar Hassi och Jocki. När alla tävlingar var avgjorda och Josip-soldater (små krigsgubbar som jag sprayat guld) utdelade, stod det klart vilket lag som vunnit. Charlie and the chocolate-chicks ledda av Willy Wonka (Andrea), var det lyckliga laget som fick mottaga årets Josip-staty (guldsprayad Trötter från Snövit). Eftersläppet var roligt och förrän alla gått hem och allt var städat var klockan 04.30 och min sjuka kropp sände signaler att 24h full rulle inte var önskvärt.
For på jobb till 09 på onsdag men min hjärna jobbade bara på halv maskin på grund av sömnbristen. Hem och lagade risotto med Daniel, Anton och Sandra och sedan hem till A&S och bara slappade. Somnade före jag lade huvudet på kudden på kvällen för jag var så slut.
Idag torsdag känner jag ännu av förkylningen men har inte så stor sömnskuld mera. Biljetterna till ÖNs julfest släpptes idag och jag hade Luci att köpa en åt mig så jag inte behövde släpa mig till Gado själv. Allt frid och fröjd och senare ska vi till Luci och äta burritos. Hoppas min förkylning släpper snart så jag inte behöver vara sjuk hela vintern.

what a wonderful world?

Dinnes inflyttningsfest var jätteskoj och nästan alla var utklädda. När de andra for till Åbo Diskotek for jag, Janica och Luci till Anton där gänget som varit på SkiExpo förfestade. Vi satt där tills klockan blev över tolv och då traskade vi iväg till B. Där hade årskurs 89 haft sitz och jag blev lite chockad att se "vuxna" människor när man kommer ner i sin fina doktorsutstyrsel. De tittade även lite lågt på mig men de visste ju det var halloween så... Var en riktit skoj kväll.
Vaknade på söndagen med en gnagande känsla att jag borde läsa på tent. Jag började läsa men ögonen hade svårt att hållas öppna. Pratade en stund med Maiju och sedan tillbaka till tentpapprena. Janica kom över på en utsökt ärtsoppa och efteråt tittade vi på en film på TV. Efteråt kom Joel över och vi gick igenom en gammal tent samt de exempelfrågor vi hade fått av föreläsaren. Efter Joel for hem gick jag ännu genom en programmeringsuppgift som brukade komma i tenten.
Vaknade i god tid på måndagmorgon och duschade. Sedan gick jag ner till Jattas lägenhet på femte våningen för att hämta Joel. På vägen ner märkte jag att namnet på dörren till lägenheten under oss var borta. Glädjens dag när jag insåg att enda grannen som klagat på oljudet flyttat bort. Vi skrev tenten och sedan for jag till jobbet. Just före jag for hem kom ett mail att vi inte skulle till Tammerfors. På kvällen var det möte angående dammiddagen som ska vara nästa tisdag. For via Anton och Sandra på vägen hem.
Tisdagen jobbade jag på som vanligt. Inget revolutionerande.
Onsdagen hade vi telefonkonferens fast vi tydligen borde ha varit i Helsingfors. På kvällen var det valvaka på Kåren. Alla mina kandidater kom in. Tittade ett reseprogram från Dublin före jag somnade... Man blev nog frestad att bara åka iväg.
Idag torsdag var jag på jobbet och ikväll ska vi på Quantums sitz. Får se hur det går och om vi slipper hem i tid för att orka upp till jobbet. Bilderna från Grekland nu här.

VISA-minne

Jobbade tillräckligt länge på tisdagen för att bränna propparna totalt. Var så arg så skärmarna levde farligt och de nya plattskärmarna är inte lika stryktåliga som de gamla klossarna. Ringde Sofie och gratulerade på födelsedagen för att lugna nerverna. For hem när Daniel meddelade att maten var klar. På kvällen tog vi det väldigt lugnt.
Onsdagen vaknade jag utan större motivation att gå till jobbet men dit släpade jag mig i alla fall. Förmiddagen gick åt till att svära åt koden som inte ville fungera så som jag ville. På eftermiddagen bad jag Nicke att han skulle fixa min bug före jag börjar blöda ur öronen. Tog honom 3 timmar att fixa det jag svurit åt i 3 dagar. Tack! Världen kändes lite ljusare och jobbet gick lätt så jag satt ganska länge före hungern tvingade mig hem. Hemma så städade vi eftersom Daniels mamma skulle komma på besök. Bjöd även över Henry på kaffe i vår nystädade lägenhet och på kvällen tittade vi på Dodgeball.
Torsdag var en riktigt vanlig dag. Daniels mamma var på besök och jag var och åt hos Anton och Sandra. Sandra for iväg till Uppsala och Anton och Luci for ut på öl medan jag snällt gick hem.
Fredagen var på något sätt livlig. Alla var uppspelade på jobbet och Johan II kom fram till en revolutionerande uppfinning. VISA-minnet! För de som inte vet så finns det cache-minnen i datorer som sparar datan tills man behöver den. Johan funderade att om det finns cash måste det finnas kredit och på det spåret gick det. VISA-minnet skulle alltså ge datan före den finns och när man sedan får in datan man behövde skulle man betala tillbaka den till VISA-minnet. Vi kom fram till att ett minne som snurrade med ljusets hastighet eller en partikel med oändlig massa skulle vara tillräckligt för att böja tidsrymden och göra detta möjligt. Johan II funderade starkt på att avbryta Johan I:s telefonkonferens genom att banka på dörren och skrika "HEUREKA HEUREKA" och berätta om hans enastående upptäckt. På grund av en hängande deadline så beslöt han dock att låta bli. På kvällen for jag med Janica och Luci till Manhattan-kirppis för att söka kläder till Dinnes inflyttningsmaskerad. Vi var även på väg till Länsikeskus men kartläsaren hittade inte dit så vi for och åt burritos till Luci istället. Efter maten for jag hem och läste på tenten som jag har på måndag. Konstigt vad man somnar tidigt när man läser på tent.
Idag vaknade jag lika tidigt som jag somnade och märkte att det snöade ute. Tog små glädjeskutt ut i köket för att konstatera att grötflingorna var slut. Inget att göra åt den saken när det är röd dag så jag fortsatte vara glad. Läste på tent tills jag slumrade till igen och nu ska jag börja läsa igen. Bilderna från Grekland är under behandling.