mina damer och Willy Wonka

Snön lyser med sin frånvaro ännu i Åbo fastän det är kallt och jag är trött och orkeslös. Glömde helt bort att kommentera tragedin i Tusby på onsdagen i förra veckan. Hur kunde jag glömma det? Selektivt minne? Förträngda minnen av jobbiga händelser? Antagligen var jag så glad och upprymd att få fara på sitz så min hjärna valde att filtrera bort sånt som skulle fått mig att bli ledsen och nedstämd. Tragiskt var det i alla fall och vi följde nyheterna minut för minut på jobbet så inte mycket blev gjort på eftermiddagen. När alla nyhetssidor var överbelastade märkte jag till min förvåning att wikipedias sida om skolmassakern var lika up-tp-date som Hbl eller Iltalehti. Bara den skillnaden att wikipedia var långt ifrån överbelastat.
Sitzen på torsdagen var jätterolig och jag satt bredvid alla tre sångledarna (varav 1 kunde melodierna till sångerna). Den mest belevade av de tre sjöng även Wild Rover (no nay never, no nay never no more) utantills. Eftersläppet var av det lugnare slaget så vi beslöt att gå via B förrän vi gick hem. Som vanligt böjs tidsrymden när man kommer ner i bombskyddet och efter bara ett par öl var klockan multum och alldeles för sent att stiga upp tidigt.
Gjorde ett tappert försök att jobba och sedan klockan 14 ringde Daniel och sa att hans pappa kommer på kaffe till oss. Efter kaffet ringde jag och kollade upp vilken tid bilen hem till Pampas skulle starta. Packade och städade ännu lite mer och kl 17 började vi åka norrut. Jag sov som en stock ända till Björneborg, där vi tog paus. Lyckades även somna om på vägen från Björneborg till Tjöck men det är inte så konstigt med tanke på den sömnbrist man hade. Framme i Tjöck for jag genast upp till UF-lokalen för att öva på vårt talande följande dag. Det var nämnligen Tjöck-Påskmark Ungdomsförenings 100-års jubileum på lördagen och jag skulle fungera som speaker(kom-fram-å-säg).
På lördagen tog jag det ganska lugnt och vårdade min förkylning för att jag inte skulle tappa rösten före kvällen. Mätte aldrig feber men skulle tippa den låg runt 37,5 men det är ju bisaker när 100-års jubileum ska firas. 17.30 startade vi mot lokalen och alla klädda i den vackert röda Tjöck folkdräkten. Pratandet gick utan bekymmer men ett par överraskningar bjöd kvällen ändå på. Var nog mer än måttligt nervös när man skulle opp på scenen första gången men den sista gången var det inte längre så skrämmande. Efter att kaffet var drucket och ett par danser dansade for jag hem och bytte till lite stryktåligare kläder och for tillbaka för att fira föreningen på allvar.
Efterfesten slutade runt 06 tiden så jag var allt annat än pigg när Rasmus och Lukas (mina systersöner) kom och väckte mig 10-tiden på söndagmorgon. De hade kommit på farsdagskaffe och ville att jag skulle bygga Lego med dem. Klädde på mig och borstade tänderna och sedan byggde jag Lego hela resten av dagen. Startade färden mot Åbo 18-tiden och lyckades även denna gång sova största delen av resan. Framme i Åbo möttes jag av en sliten Daniel som hade efterfestat fram till klockan 09. Funderade lite på ÖNs Dammiddag som skulle gå av stapeln på tisdagen förrän vi lade oss.
Jobbet flöt på hyfsat på måndag trots att jag ännu hade feber. På kvällen for jag och handlade det vi behövde i pyntväg till dammiddagen samt lite priser och tävlingtillbehör. Hela kvällen gick åt till att planera, måla och förbereda grejer till middagen.
Vaknade kl 04.30 på tisdagen och kunde inte somna om. Jobbade som vanligt men for hem redan kl 16 för att hinna göra mig klar för dammiddagen. Framme vid B märktes det att allt utom maten var halvgenomtänkt. Istället för att få panik så började vi lugnt och systematiskt göra allt som ännu var ogjort och när första damerna anlände 19.30 var allt under kontroll. Dammiddagen hade temat Moviestars och damerna möttes med svart bil och röd matta som sig bör på filmgala. Efter välkomstdrink och snacks började sitzen och alla möjliga tävlingar ledda av kvällens värdar Hassi och Jocki. När alla tävlingar var avgjorda och Josip-soldater (små krigsgubbar som jag sprayat guld) utdelade, stod det klart vilket lag som vunnit. Charlie and the chocolate-chicks ledda av Willy Wonka (Andrea), var det lyckliga laget som fick mottaga årets Josip-staty (guldsprayad Trötter från Snövit). Eftersläppet var roligt och förrän alla gått hem och allt var städat var klockan 04.30 och min sjuka kropp sände signaler att 24h full rulle inte var önskvärt.
For på jobb till 09 på onsdag men min hjärna jobbade bara på halv maskin på grund av sömnbristen. Hem och lagade risotto med Daniel, Anton och Sandra och sedan hem till A&S och bara slappade. Somnade före jag lade huvudet på kudden på kvällen för jag var så slut.
Idag torsdag känner jag ännu av förkylningen men har inte så stor sömnskuld mera. Biljetterna till ÖNs julfest släpptes idag och jag hade Luci att köpa en åt mig så jag inte behövde släpa mig till Gado själv. Allt frid och fröjd och senare ska vi till Luci och äta burritos. Hoppas min förkylning släpper snart så jag inte behöver vara sjuk hela vintern.