Micke skulle fara på kvällen till Helsingfors och hoppa på båten till Tallinn. Planerna ändrades lite på grund av en som hamnat/hoppat framför tåget. Mickes tåg slapp inte från Åbo förrän det var så försenat att han skulle missat sista båten till Tallinn. Han lämnade i Åbo en natt till istället och vår soffa är ju alltid öppen för nattgäster. Spelade kort Anton, Micke Daniel och jag tills det var natt. Hade värre natt mellan måndag och tisdag än söndag och måndag. Skyller allt på döden, döden, döden. Alla ska vi dö men ibland blir man mera påmind om det än annars.
Vaknade på tisdagen av Mickes väckarklocka och han hoppade upp och gjorde sig klar för avfärd. Jag for till jobbet och fick riktigt mycket gjort, åtminstone jämfört med måndagen. Micke skickade sms och frågade om han fick sova en natt till på soffan. Naturligtvis! Micke skulle stanna åtminstone en natt i Tallinn men det hade inte varit någon på hans hostel. Ingen personal, ingen svarade i telefon, ingenting. Så hans Tallinnbesök blev bara ett snabbt tandläkarbesök och sedan tillbaka till Hesa och Åbo.
Onsdagen var det inte helt lätt att komma ur sängen men upp måste man ju. Ännu en gång sa jag hejdå åt Micke som tog morgonbussen hemhem. Jag gick till jobbet och där flöt det mesta på som vanligt. När jag kom hem skulle jag laga nåt gott till mat, men jag var ensam hemma och orkade inte börja någon större manöver. Omelett är ju inte så tokigt heller, men imorgon blir det nån sorts grisgryta. Sedan kom Daniel hem och vi tittade på Whitnail & I. Riktigt bra film, men det kändes som om man sett den förr. Helt sevärd! Funderingarna kring kärnkraftsplanerna blir allt intensivare och man får höra allt konstigare argument. Om alla var informerade skulle det bli sakligare diskussioner, men vill man inte förstå så förstår man inte. Nu är det i alla fall läggdags.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment